Om man nu inte har en bil med integrerad navigation så är det nästan ett måste att lösa det på något annat sätt. Visst har felkörningar med gamla papperskartor ibland tagit dig på intressanta villovägar. Men för det mesta så hade man varit väldigt glad att slippa onödiga felkörningar. Jag skulle säga att det finns några alternativ som kan lösa problemet. Mobilen, en platta, en billig GPS-navigator eller en dyr GPS-navigator. Det finns såklart nackdelar och fördelar med alla alternativen.

Att använda mobilen som GPS

Att använda mobilen ses oftast som ett självklart val. Man har ju redan mobilen så varför inte spara in inköpet av en ny pryl? Om man som mig är en tekniknörd och gärna kopplar ihop allt i bilen, att telefonen automatiskt kopplar upp sig mot bluetooth när man sätter sig i bilen samtidigt som den öppnar navigationsappen är rätt smidigt. Det känns som ett enkelt val.

Nackdelen är såklart att det är distraherande med allt i mobilen, ringer det i mobilen så fibblar man lätt bort sig innan man kör vidare. Jag har dock bluetooth hands-free i bilen vilket ofta är rätt smidigt. Dock är det inte smidigt att bli halvt döv av plinganden i örat. Eller att navigationsrösten inte riktigt fattar att man redan är i ett samtal och avbryter samtalet med en ny uppdatering. Jag bestämde mig därför för att göra något annorlunda.

Fördelen med en platta som GPS

Mitt senaste projekt var att använda en gammal platta för en fast installation i bilen istället. Det var en Nexus 7-platta som mest låg och skräpade, men som kom till användning igen. Jag valde OsmAnd som navigationsapp av en stor anledning – gratis offlinekartor för hela världen. Alternativen Waze och Google maps finns med såklart, men med tanke på att plattan var gammal och slö så litade jag inte riktigt på uppkopplingen.

Att ha kartorna offline har ju nackdelen att man måste uppdatera själv med jämna mellanrum, men med fördelen att internet inte behövs. Själva installationen gjordes med kardborreband, en kort usb-sladd till laddaren samt bluetooth till bilens ljudsystem. Storleken på plattan var perfekt. Den är lagom stor för att se allt tydligt och ändå inte vara ivägen. Man märker samtidigt skillnad på hur mycket mindre uppmärksamhet det krävdes med plattan jämfört med mobilen.

Billig eller dyr GPS-navigator?

Om man nu inte vill använda sig av mobilen eller plattan så får man leta sig till en GPS-navigator. Priserna varierar dock väldigt mycket. Man kan få en billig variant för under tusenlappen eller lyxmodellerna för upp mot 7000 kronor.

Vad är då skillnaden? Av vad jag har sett så finns det två skäl för att de dyrare är dyrare. Först och främst kartorna – ju fler områden som de täcker desto dyrare blir det. Den andra är att det finns möjlighet att koppla in andra saker till navigatorn. Däcktryckssensorer och backkamera är ju rätt smidigt att få på samma skärm. Sedan kommer man ju inte ifrån att de allra billigaste varianterna inte är lika pigga och tar längre tid på sig att söka rätt bland kartorna. En stor fördel med en navigator jämfört med plattan är sökfunktionen. Det är lite begränsat i plattan jämfört med en riktig navigator. 

Det kommer helt enkelt ner till budget, tycke och smak i slutändan om du frågar mig. Nästa projekt blir att se om man kan få backkamera och andra sensorer kopplade till plattan. Det hade onekligen varit praktiskt att slippa behöva köpa en ny pryl.

I den lilla byn råder en febril aktivitet. Längs en landsväg har det byggts läktare för att ta emot 80 000 åskådare och vägen har fått streck. Den oinvigde begriper först ingenting, men på söndagen skall en cirkus komma till byn. Ingen cirkus med rashästar och elefanter utan fartvidunder i form av strömlinjeformade bilar. Året är 1955 och ett Grand Prix-lopp för bilar skall äga rum på Råbelövsbanan norr om Kristianstad. Världseliten av förare från stallen Aston Martin, Ferrari, Maserati och Mercedes Benz finns på plats.

Loppet kan följas även utanför tävlingsområdet, men då utan möjligheten att se bilarna. Motorljuden blir till skön musik. Dova toner vid inbromsning i en kurva och välstämda ljud som från ett stränginstrument vid acceleration, Ur högtalaren strömmar information om depåbesök, däckbyte, motorhaveri och vem som leder loppet. Juan Fangio vinner och tvåa blir Stirling Moss. Två legender inom sporten och båda kör Mercedes Benz

Motortävlingar tar sin början

Knappt hade bilen utvecklats förrän det blev tid för kappkörning. De första organiserade tävlingarna ägde rum i Frankrike. De kördes dock utan att övrig trafik spärrades av vilket ledde till dödsolyckor. Snart övergick man till att köra på stängda banor. I början var inte bilarna utpräglade tävlingsbilar, utan istället prototyper som sedan skulle massproduceras för konsumenter. Ett intelligent sätt att testköra och i reklam kunde man sedan referera till märkets tävlingsframgångar. Bilarnas hastighet var inte svindlande. Strax före första världskriget var genomsnittshastigheten 120 km/tim. Inte så märkligt eftersom bilarna inte var aerodynamiskt utformade utan hade skärmar och annat som gav luftmotstånd. 

Racing – en prestigefylld men riskfylld verksamhet 

I mellankrigstiden började biltävlingar bli prestigefyllda. Tävlingsbanor som Le Mans, Monza, Nürburgring m.fl. började byggas. Att vinna motortävlingar blev en nationell angelägenhet. Inte minst för länder som Tyskland och Italien. För bilmärken som Ferrari, Bugatti, Mercedes och Audi (tidigare Auto Union) blev det viktigt att vinna tävlingar. Åtskilliga förare har med åren blivit legendomspunna. De tyska märkena slogs om hastighetsrekord i specialbyggda bilar på nybyggda Autobahn-sträckor. Hastighet prioriterades före säkerhet. En förmiddag år 1938 körde Rudolf Caracciola i sin Mercedes med en hastighet av 433 km/tim. Samma eftermiddag kunde Audis enormt folkkäre stjärnförare Bernd Rosemeyer nå 430 km/tim, men slog runt och omkom omedelbart.

Audi hade under 1930-talet utvecklat sin tävlingsbil. Den var konstruerad av Ferdinand Porsche och hade V16-motor och individuell hjulupphängning. Märkligt nog benämndes både Audis och Mercedes tävlingsbilar som “Silverpilar”. Färgen var borttagen för att minska luftmotståndet.  

Allt säkrare bilar, banor och tävlingsdräkter

Alldeles efter andra världskriget återupptogs Grand Prix-tävlingar. Att köra racerbil har länge varit som att balansera på en knivsegg. En brittisk tävlingsförare med sinne för galghumor kunde formulera det: “På söndag tävlar vi och i veckan blir det begravning”. Den som i livesändning från Monza-banan kunde se Ronnie Peterson i sin Lotus krascha direkt efter start, glömmer det aldrig. Olyckan var en kombination av arrangörsmiss, för kort startsträcka och brister i utformning av bil och tävlingsdräkt.

Under de senaste 30 åren har säkerheten vid racingtävlingar blivit bättre och antalet olyckor har drastiskt minskat. Bilarnas framaxel har flyttats för att undvika att förarnas anklar bryts och sittbrunnen har blivit djupare. En båge runt bilen gör att risken att få tunga föremål i huvudet har minskat. Kragar har introducerats för att förhindra frakturer på skallen. Tävlingsdräkter måste tåla höga temperaturer vid brand. Även tävlingsbanorna har blivit säkrare.  

Stadsjeepar – eller SUV’ar som de också kallas – är populära bilar som erbjuder såväl mycket motorkraft och prestanda, som bekvämlighet och gott om utrymme för både stort bagage och den stora familjen. Biltypen är en utmärkt kombination av ett kraftfullt terrängfordon och en komfortabel personbil – med högt chassi, fyrhjulsdrift och uppemot sju möjliga sittplatser i vissa modeller.

När SUV-bilarna först började rulla kritiserades de för att vara onödigt stora och framförallt bränsleslukande miljöbovar för vilka det egentligen inte fanns något direkt behov i stadsmiljöer. Många lockades dock av den vräkiga designen och bekvämligheten i att komma lite högre upp än i en vanlig personbil – vilket också är fallet även idag. 

Lyckligtvis har mycket hänt i utvecklingen på bilmarknaden de senaste åren, inte minst för SUV-bilar. Numera erbjuder så gott som alla biltillverkare moderna stadsjeepar med innovativ elhybriddrift som gör det möjligt att fortfarande köra stort och kraftfullt – men på ett betydligt mer miljövänligt sätt. 

Nyfiken på de bästa modellerna för 2021? Nedan listas årets topp 4 bästa SUV-bilar – samtliga tillgängliga som laddhybrider samt med design, kvalitet och prestanda utöver det vanliga. 

Volvo XC60 Recharge Laddhybrid

Volvos omåttligt populära modell XC60 är sedan flera år tillbaka Sveriges mest sålda SUV-bil.

Hybridvarianten XC60 Recharge erbjuder en perfekt fusion av en medelstor SUV som är både kraftfull och smidig, och en modern miljöbil med grön laddhybriddrift. Årets modell är bland annat uppdaterad med en ännu vassare design och ett helt nytt underhållnings- och informationssystem från Google. Räckvidden uppgår till hela 53 km på en enda laddning och med den kraftfulla fyrhjulsdriften tar du dig fram smidigt i såväl stadsmiljö som terräng. 

Volvo XC60 Recharge Laddhybrid är svensk bilkvalitet när den är som allra bäst.

Kia Sorento 

Nya Kia Sorento är utan tvekan en av årets främsta uppstickare bland stadsjeepar och förmodligen den modell som blir Volvo XC60’s största konkurrent framöver. Här får du extremt mycket bil för pengarna. 

Kia Sorento är en av de större stadsjeeparna på marknaden just nu – med hela sju säten och ett generöst bagageutrymme. Bilen är bland annat utrustad med fyrhjulsdrift, smarta paddelväxlar, ett toppmodernt navigationssystem och en kraftfull laddhybridmotor med en räckvidd på upp till 57 km per laddning. 

Kia Sorento är en perfekt SUV för dig som vill ha extra av allt – såväl utrymme som funktioner, prestanda och miljötänk. 

Toyota RAV4 Hybrid Synergy Drive

Toyotas RAV4 har liksom XC60 från Volvo länge varit en storsäljare bland stadsjeepar på den svenska marknaden. En trend som sannolikt kommer hålla i sig med 2021 års nya och uppdaterade modell.

RAV4 Hybrid Synergy Drive är en medelstor 5-sitsig SUV utrustad med fyrhjulsdrift, en tystgående elhybridmotor, Toyotas senaste infotainmentsystem samt en mängd smarta funktioner och finesser. Bilen har låg bränsleförbrukning (1 l/100 km vid blandad körning), gott om utrymme och är såväl bekväm som enkel och rolig att köra. 

VW Tiguan

Volkswagens uppdaterade version av den medelstora stadsjeepen Tiguan finns liksom övriga bilar på listan med både vanlig motor och som elhybrid. Bilen har en modern, snygg design och är såväl kraftfull som rolig och enkel att köra. Riktigt snygg interiör och ett infotainmentsystem som slår de flesta andra på fingrarna. Tiguan elhybrid har en räckvidd på 49 km för en laddning och låg förbrukning när den körs på bränsle. En mycket prisvärd SUV som känns både rejäl och kraftfull, men samtidigt smidig och elegant. 

En av anledningarna till att utvecklingen av teknik gynnar oss alla är att vi nu inte bara kan använda den för våra egna behov och hobbyer, som att spela spel, fylla i Bankoplader eller lyssna på musik, utan det är också mycket användbart och praktiskt för våra säkerhet i vardagliga sysslor. Man kan fråga: hur?

Har du någonsin varit inne i en flygplanscockpit? Då måste du ha blivit fascinerad av alla instrument och blinkande ljus som omger piloten och rorsmannen. Kanske vill du ha en liknande instrumentbräda i din bil? Det kan snart bli verklighet.

I bilens linda fanns det nästan bara hastighetsmätare och en indikator som berättade hur mycket bensin som fanns kvar i tanken. Dagens instrumentpaneler är mer generösa med information, men än så länge finns det ingen knapp för att slå på en autopilot. Du som gillar att köra bil kanske vill avstå från den knappen. Däremot vill du ha realtidsinformation om bilens hälsotillstånd eller tips om hur du kör säkrare.

Datorsystem i dagens bilar

Vad som menas med en fordonsdator är inte definierat. Redan idag är våra bilar fulla med elektronik. I en modern bil kan det finnas upp till 100 funktioner med sensorer och ställdon som styrs av datorer. Av en bils totala kostnad svarar elektroniken idag för cirka 40 % medan den vid milleniumskiftet låg på knappt 20 %. Flera av funktionerna sköter sig själv, dvs. du som förare gör ingenting. Bilens egna nät av lokala datorer fixar allt från kraftöverföring, krockkuddar till låsningsfria bromsar. En bils antisladdsystem reagerar exempelvis direkt och har undanröjt faran innan du som förare ens har märkt att du börjat få sladd på bilen. 

Flera system är interaktiva med föraren. Hastighetsmätaren ger besked om hur fort du kör, men du måste själv gasa eller bromsa. Du får veta hur långt drivmedlet räcker, men du får själv avgöra när du skall tanka. En signal talar om att vätskan till din vindrutespolare börjar ta slut, men du måste själv lyfta på motorhuven och fylla på. Lite mer sofistikerade system är adaptiv farthållare som håller avstånd till framförvarande fordon. Radarövervakning vid backning och hjälp med fickparkering är andra exempel. För att minska risken för olyckor finns kameraövervakning av död vinkel och vingelvarning. 

Grundläggande för utvecklingen av intelligenta system i en bil är att det finns bra och pålitliga sensorer eller givare. Om inte dessa finns, hjälper det inte hur snabba processorerna än är. Kretskort måste skyddas mot väder och vind och är därför inkapslade i plast- eller metallådor. Den som någon gång lyfter på sin bils motorhuv, blir genast varse en sak. Som amatör klarar du knappast av den enklaste reparationen. Motorrummet är kompakt och du kan i bästa fall byta en strålkastarlampa. De funktioner som styrs av elektronik vågar du inte röra. 

Fordonsdatorer i framtiden

De flesta experterna och fordonstillverkarna är överens om att förarlösa bilar hör framtiden till. Tekniken finns och datorerna är tillräckligt kraftfulla. Det återstår att utforma trafikmiljön därefter och inte minst måste framtidens passagerare övertygas om att de kan åka säkert. Under perioden fram till att alla bilar har försetts med autopilot kommer bilarna att fyllas med en rad nya funktioner. Det finns åtskilliga mer eller mindre fantasifulla visioner.

Önskar du kunna se vad som finns framför person- eller lastbilen du ligger bakom? Utveckling pågår för att ta fram ett visionsystem. Bakom din backspegel skall sitta en stereokamera som scannar av vägen framför och åt sidorna. Din bil kan koppla upp sig via 5G-nätet och på så vis få bilder från bilen framför, om den har en motsvarande kamera. Din fordonsdator kan även komma att kommunicera med bevakningskameror för att få ett helikopterperspektiv över trafiken.

Med kamera kan din bil till och med hålla koll på dig som förare. Det är inte alltid lätt att avgöra om du börjar bli alltför trött eller okoncentrerad. Din kamera ser dig och signalerar att du bör du ta en paus. Du kan också vara förvissad om att framtidens fordonsdatorer ser till att du inte kör för fort eller vinglar i trafiken.